Det var två som budade och de som la ett ok bud var självklart från.. japp, Skarpnäck centrum. De som bott här många år vill inte bo någon annanstans och skulle nog köpt vårt hus även om vi inte brytt oss om att göra det så förbaskat snyggt. De hade liksom redan bestämt sig. Inte blev det någon stor vinst precis men om marknaden är sådan att vi får köpa en fyra i Sjöstan för utgångspris, så får vi nog vara glada för två bud i Skarpnäck. Den 14 januari går flyttlasset. Då blir vi Sjöstadsbor. Igen.
17 okt. 2010
Att sälja ett radhus
i Skarpnäck visade sig vara sisådär. Vi städade, rensade, putsade, köpte blommor, ordnade belysning, målade vitt och tickade av varenda grej på stylinglistan. Det var snyggt, riktigt snyggt. Mia, copy på jobbet, skrev mäklartexten utifrån de bästa usp'arna då texten som mäklaren kom upp med var skit. Och det kom ovanligt många spekulanter. Dom kom, dom gick och dom budade, inte. Fördomarna runt Skarpnäck ligger tunga, trots att centrumet som dessutom ligger längre bort från oss än Enskede, bara är en pyttedel av radhushimlen i Skarpan. 200 meter upp i backen kallas det Pungpinan och då finns det pengar. Men inte om postadressen är Skarpnäck.
